Dela sidan på sociala medier

Kontakta Halmstads kommun

Telefon

Öppettider för besökare

Besöksadress

035-13 70 00

Måndag-torsdag

Rådhuset, Kyrkogatan 5

 

Kl. 08.00 - 17.00

 

Telefontider

Fredag

Postadress

Måndag-torsdag

Kl. 08.00 - 16.00

301 05 Halmstad

Kl. 07.00 - 17.00

 

 

Fredag

 

E-post

Kl. 07.00 - 16.00

Se kartalänk till annan webbplatsdirekt@halmstad.se

Framtidsplan 2050 - förslag till ny översiktsplan

Halmstads kommun ska ha beredskap för att vi år 2050 är 150 000 invånare. I förslaget till ny översiktsplan, Framtidsplan 2050, beskrivs hur Halmstad geografiskt ska växa. I planen finns 24 000 nya bostäder utpekade.

I översiktsplanen beskrivs hur kommunens mark- och vattenområden ska användas. Var ska nya bostäder byggas? Vilken mark kan användas för företag och industrier?

Vad händer nu?

Tack till alla er som lämnat synpunkter och deltagit i våra dialoger. Samrådstiden är nu slut. Översiktsplanen har varit på samråd mellan den 5 november 2020 till den 11 januari 2021. Vi kommer nu att sammanställa alla inkomna synpunkter och arbeta om planförslaget.

Alla synpunkter och frågor kommer att redovisas och besvaras i en samrådsredogörelse. Samrådsredogörelsen och det omarbetade planförslaget kommer att redovisas vid granskningen. Granskningen beräknas ske under september/oktober 2021, efter beslut i kommunstyrelsen. Då kommer det att finnas möjligheter att ge synpunkter på det nya förslaget till Framtidsplan 2050.

Mer information om översiktsplaneprocessen.

Hur ska då Halmstad växa de kommande 30 åren?

Framtidsplan 2050 är en digital översiktsplan och lämpar sig bäst att läsa i det digitala formatet. Ta del av samrådsförslaget på ny kommunomfattande översiktsplan. Förslaget är nu under omarbetning till granskningsförslaget.länk till annan webbplats

I förslaget till ny översiktsplan växer Halmstad utmed fem stråk. Stråken följer de stora vägarna och kopplar samman kommunen med omvärlden. Mellan stråken finns gröna kilar där jordbruksmark, skog och naturvärden prioriteras. Kommunens orter har delats in i centralort (Halmstad), servicesamhällen och bostadsorter. Det är i centralorten, servicesamhällena och bostadsorterna i stråken som Halmstad växer.

I förslaget till ny översiktsplan sker den geografiska utvecklingen i Halmstads kommun utmed fem stråk. Orterna vid stråken växer, främst genom förtätning och att nya områden för bostäder pekas ut.

Orter och samhällen i stråken

I varje stråk pekas ett servicesamhälle ut som växer mycket med bostäder, arbetsplatser och service som livsmedelsbutiker, apotek, frisörer, vårdcentraler etc. Skolor, äldreboenden och förskolor samlas i utpekade kluster för offentlig service.

Servicesamhällena är:

  • Trönninge
  • Simlångsdalen
  • Oskarström
  • Getinge
  • Haverdal-Harplinge

De mindre bostadsorterna i stråken växer måttligt. Bostadsorterna i de fem stråken är Eldsberga, Skedala, Marbäck, Åled, Kvibille, Holm, Gullbrandstorp och Steninge.

Bostadsorter utanför stråk

Orter utanför stråken utvecklas huvudsakligen med mindre förtätning inom den befintliga ortsstrukturen. I första hand genom att komplettera med bostadsformer som fattas i orten.

I Halmstad bryts segregationen och vi möts i vardagslivet

För att bryta segregationen och skapa möten i vardagen planeras för en blandad bebyggelse i nya bostadsområden; flerbostadshus, radhus och villor. När en stadsdel eller ort ska förtätas ska bebyggelsen kompletteras med den typ av bostäder som saknas.

En viktig del i det arbetet är bryta barriärer och skapa trygga gång- och cykelförbindelse över järnvägen, Nissan och E6 i hela kommunen.

Ny större offentlig service så som skolor, äldreboenden, folkbiblioteket och idrottshallar lokaliseras till servicesamhällena och bidrar till möten mellan invånare i hela stråket. Butiker, apotek och annan service samlas i centrumnoder inom stadens stråk och i de utpekade fem servicesamhällena utanför staden. Härifrån ska det vara enkelt att åka kollektivt.

Halmstad erbjuder en bredd av arbetstillfällen

Fram till 2050 fortsätter utvecklingen av Halmstad som regional tillväxtmotor och arbetsplatskommun genom att resecentrum, högskolan, sjukhuset och försvaret ges bra förutsättningar i den fysiska planeringen.

I förslaget till ny översiktsplan föreslås bra platser för företagsetableringar och underlättas för utveckling av befintliga företag. I översiktsplanen pekas lägen ut för både verksamhetsmark och attraktiva kontorslägen. Verksamhetsmark pekas ut nära väg- och järnvägsnät och hamnen i Kistinge, Älvasjö, Oskarström och Getinge.

Turistkommunen Halmstad

Också hur Halmstad ska utvecklas som destination förtydligas i förslaget till översiktsplan. Särskilda lägen för turistutveckling och vilken typ av turism pekas ut. Olika stränder och kustområden profileras för skiftande nischer och aktiviteter. Genom att peka ut turismutveckling på vissa platser som ger mervärde, kan vackra natur- och kulturmiljöer lämnas orörda på andra ställen.

Halmstad har potential för turismutveckling både vid kust, stad och inland. Turismutveckling pekas ut i Tylösand, Grötvik, Västra stranden som kopplas ihop med centrum, Östra stranden som kopplas ihop med Hallarna, Simlångsdalen med Brearedssjön och Gyltigesjön, Haverdal, Plönninge och Gullbranna.

Halmstad anpassas efter klimatförändringarna

När nya områden för bostäder eller verksamheter pekas ut tas hänsyn till klimatförändringar, det kan vara platser där översvämningsrisk från havet eller åar är stor.

Den gröna infrastrukturen är viktig både för höga naturvärden och för att hantera skyfall. I de gröna kilarna mellan stråken värnas jordbruksmark och skog i sammanhängande områden och pekas inte ut för ny bebyggelse. Även områden för dricksvattenförsörjningen värnas.

I Halmstad är det lätt resa hållbart

Översiktsplanen ger bra förutsättningar för ett hållbart resande med en god kollektivtrafik. Genom att bygga i stråk underlättas kollektivtrafikförsörjningen. Orter med särskild potential för nya stationsläge satsar kommunen särskilt på med kraftig utbyggnad. Det gäller Trönninge och Getinge. I stråken är det enkelt att åka kollektivt och gång- och cykelvägar byggs ut.

Vad händer i stråken?

Trönninge och södra stråket

  • Bostäder tillkommer både genom förtätning och utpekade områden. I förslag till översiktsplan möjliggörs för 1500 nya bostäder i Trönninge fram till år 2050. I dag bor det ungefär 1600 personer i Trönninge.
  • Trönninge pekas ut som en av de orter där läget är utmärkt för etablering av en framtida tågstation.
  • Bostadsort i stråket: Eldsberga. Här bor 750 personer. Det planeras för 200 nya bostäder på orten de kommande 30 åren.

Simlångsdalen och östra stråket

  • Bostäder tillkommer både genom förtätning och utpekade områden. I förslag till översiktsplan möjliggörs för 350 nya bostäder i Simlångsdalen fram till år 2050. I dag bor det ungefär 700 personer i Simlångsdalen.
  • Bostadsorter i stråket: Skedala och Marbäck. Här bor 400 respektive 200 personer. I Skedala planeras för 100 nya bostäder, i Marbäck för 150 nya bostäder.

Oskarström och nordöstra stråket

  • Bostäder tillkommer både genom förtätning och utpekade områden. I förslaget till översiktsplan möjliggörs för 600 nya bostäder. I dag bor 4200 personer i Oskarström.
  • I Oskarström föreslås extra satsningar på ny offentlig service och att barriärer såsom väg 26 och Nissan bryts med nya trygga förbindelser för gång- och cykel.
  • Bostadsort i stråket: Åled. Här bor 1800 personer. Fram till 2050 planeras för 300 nya bostäder i Åled. En ny tågstation föreslås på orten.

Getinge och västra stråket

  • Bostäder tillkommer både genom förtätning och utpekade områden. I förslag till översiktsplan möjliggörs för 950 nya bostäder fram till år 2050. I dag bor det ungefär 2 000 personer i Getinge.
  • Getinge pekas ut som ett framtida stationssamhälle med etablering av en framtida tågstation. I ett stationsnära läge planeras för en blandning av bostäder, kontor, handel eller annan verksamhet som är förenlig med bostäder. Vid stationen ska det finnas plats för pendelparkering för både cykel och bil samt kollektivtrafikanslutning till buss vara möjlig.
  • Bostadsorter i stråket: Holm och Kvibille. Här bor 650 respektive 1000 personer. 100 nya bostäder planeras i Holm och 300 nya bostäder planeras i Kvibille.

Harplinge-Haverdal och norra kuststråket

  • Bostäder tillkommer både genom förtätning och utpekade områden. I förslag till översiktsplan möjliggörs för 1 600 nya bostäder i Harplinge-Haverdal till år 2050. I dag bor det sammanlagt 3 300 personer i de båda orterna.
  • Bostadsorter i stråket: Gullbrandstorp och Steninge. Här bor 1700 respektive 800 personer. De kommande 30 åren planeras för 450 nya bostäder i Gullbrandstorp och 150 nya bostäder i Steninge.

Vad händer i staden?

70 procent av Halmstads kommuns invånare bor i dag i Halmstads tätort. Också vid en mycket kraftig befolkningsökning planeras för att dagens proportion för stad-landsbygd bibehålls. Räknat i antalet bostäder innebär det konkret att 18 000 nya lägenheter, radhus, villor och andra bostäder måste skapas i Halmstad tätort till år 2050.

För att klara det behövs både förtätning av befintlig bebyggelse och att stora nya områden utökar staden geografiskt. Med stora områden menas att mer än 1000 bostäder i blandade boendeformer kan byggas på den utökade platsen.

Gemensamt för de nya områdena är att de lokaliseras längs de stora kollektivtrafikstråken. Nya bostäder som tillkommer ska inte ha mer än 400 meter till en busshållplats.

I förslaget till ny översiktsplan pekas nya stora bostadsområden ut i stadens alla riktningar. De största område som föreslå är:

Parker och grönområden

De gröna ytor i staden som ska bevaras ska se till att alla invånare har nära till ett större sammanhängande grönområde där det finns stora naturvärden. Den gröna infrastrukturen fyller en viktig funktion för alla dem som bor och vistas i Halmstads tätort.

I den tidiga invånardialogenPDF framkom det tydligt vilka gröna platser som är viktig för invånarna i kommunen; Galgberget, Prins Bertils stig, Aleskogen, Västra stranden, Tylösand, Fylleåleden, Frennarpsskogen, Grötvik, Linehedsparken och centrumnära parker som Norre Katts park och Picassoparken är några exempel.

Alla dessa gröna oaser har ett skydd i förslaget till översiktsplan. Men även om ett grönområde i staden inte är utpekat som park eller grönområde i översiktsplanen innebär det inte per automatik att området ska bebyggas.

Samrådet omfattar även Fördjupad översiktsplan för Norra Halmstad samt den strategiska konsekvensbedömningen med miljökonsekvensbeskrivning för översiktsplanen. Dessa dokument är en del av översiktsplanen och finns tillgängliga där översiktsplanen finns.

En tidig invånardialog hölls även inom Fördjupad översiktsplan för norra Halmstad

Frågor och svar

Här är en sammanställning av vanliga frågor som har framförts på samrådsträffarna för den kommunomfattande översiktsplan Framtidsplan 2050 med svar.

  • Är det bestämt att det ska byggas enligt förslaget?


    Nej. Detta är ett samrådsförslag för översiktsplanen. Efter samrådet bearbetas förslaget utifrån inkomna synpunkter. Därefter redovisas det omarbetade förslaget i en granskningshandling, där invånarna åter igen kan tycka till. Den antagna översiktsplanen kommer att vara vägledande. Innan det kan byggas ska också detaljplaner göras, vilka även de har samråd och granskning där invånare kan lämna synpunkter.
  • När får jag svar på mina synpunkter och frågor?


    Alla synpunkter och frågor kommer att besvaras i en samrådsredogörelse. Denna kommer att bli tillgänglig vid granskningen tillsammans med granskningsförslaget. Beslut om granskning planeras till sommaren 2021, med en granskning två månader under den tidiga hösten 2021.
  • När beslutas översiktsplanen och av vem?


    Det är kommunfullmäktige som antar översiktsplanen. Antagandet beräknas till strax efter årsskiftet 2021/2022. Kommunstyrelsen är styrgrupp för översiktsplanen och tar beslut under framtagandet, till exempel beslut om samråd och granskning.
  • Jag är inte så digital och tycker det är svårt att läsa en digital översiktsplan. Hur gör jag då?


    Det finns en instruktionsfilm i välkomstrutan till den digitala översiktsplanen, se gärna den. Översiktsplanen finns också i pdf-format under ”relaterade länkar” längst ner på denna webbsida. Den finns även att läsa i utskriven form i Rådhuset på entréplan.
  • Varför vill kommunen växa till 150 000 invånare?


    Kommunen har inget mål att växa till 150 000 invånare. Halmstads kommun är attraktiv och många väljer att flytta hit. Planeringen syftar till att ha en långsiktig beredskap för att kunna växa på ett hållbart sätt. Ingen vet om Halmstads kommun kommer att ha 150 000 invånare år 2050 eller om detta inträffar tidigare eller senare.
  • När det ska byggas så mycket bostäder hur ska då trafiken och VA fungera?


    ”Plan för transportsystemet” och ”Plan för vatten och VA” har tagits fram samtidigt som översiktsplanen. Dessa redovisar hur just trafiken och VA såsom dagvatten och dricksvattenförsörjning ska lösas utifrån de nya bostadsområden som föreslås i översiktsplanen. När Halmstad växer till en storlek liknande Helsingborg är det viktigt att fler använder hållbara och yteffektiva färdsätt såsom gång, cykel och kollektivtrafik. Läs gärna mer om detta i ”Plan för transportsystemet” och ”Plan för vatten och VA” som är på samråd till 31 januari.
  • Är det höghus som föreslås när det står flerbostadshus?


    När det är flerbostadshus som föreslås är tätheten beräknad på en blandning av radhus och flerbostadshus i medeltal tre våningar. Det är i nästa skede när detaljplan tas fram som hushöjder regleras juridiskt.
  • Ska hela Eketångaskogen bebyggas med bostäder?


    Nej. Naturreservatet har ett skydd som grönområde. Dessutom pekas i samrådsförslaget drygt hälften av Eketångaskogen ut som ”Grönytor särskilt viktiga att bevara”. Del av Eketångaskogen pekas ut för blandad bostadsbebyggelse med flerbostadshus i ungefär tre våningar, radhus och kedjehus.
  • Innebär kommunikationsreservatet att det kommer gå en motorväg genom Eldsberga?


    Nej, motorvägen kan omöjligen byggas i kommunikationsreservatets södra del. Kommunikationsreservatet är mark för framtida järnväg och väg av nationell och internationell betydelse. Detta är planering på lång sikt och beräknas efter år 2050. Reservatet är anpassat för godsjärnväg. Då vi på grund av klimatförändringarna ser att det kan bli aktuellt att även flytta motorvägen på mycket lång sikt behöver sträckningen ses om i den södra delen (söder om Fyllån). Detta behöver ske i ett samarbete mellan Halmstads kommun, Laholms kommun, Trafikverket och Region Halland. En sådan översyn är tidskrävande och skulle försena översiktsplanearbetet. Eftersom Halmstad har ett stort behov av bostäder och verksamhetsmark, men detta inte är aktuellt på mycket länge föreslås denna översyn ske efter att översiktsplanen är antagen.